Hotell Helsingfors och Guide

Helsingfors den ”vita staden”

Helsingfors är verkligen en helt underbar stad. Här finns så enormt mycket vackert att se. Kanske beror detta delvis på alla de stora arkitekter som verkat här. Finlands store arkitekt Aalvar Aalto har satt sina spår i hela Helsingfors liksom den store arkitekten Eliel Saarinen.

Finland har endast varit ett fritt land i knappt hundra år. Detta har resulterat i en mycket start nationalitetskänsla vilken genomsyrar konsten och arkitekturen. Denna Helsingfors guide kommer att ge prov på den finska ”sisun” vilken märks väl i konst och arkitektur i Helsingfors.

Fakta om Helsingfors

Helsingfors stad grundades redan år 1550 och har varit Finlands huvudstad från år 1812. Efter att Åbo universitet brunnit ner år 1827 blev Helsingfors Finlands universitetsstad.

Det bor drygt 550 tusen människor i Helsingfors av Finlands fem miljoner invånare. Cirka 6 procent av befolkningen är svenskspråkig.

När man reser till Helsingfors från Sverige måste klockan ställas om en timme. När klockan är tolv i Finland är den elva i Sverige. Det betyder att om man startar i Helsingfors och flyger till Stockholm så startar man och landar vid samma tidpunkt. Närmare 90 procent av finländarna är lutheraner och en procent av befolkningen tillhör den grekisk-ortodoxa kyrkan.

Finland gick med i EU samma år som Sverige och den finska marken har bytts ut mot euron. Helsingfors erbjuder en nästan tio mil lång strandlinje.

Uspenskij katedralen

Helsingfors har härjats av flertalet storbränder vilket gjort att huvudstaden byggts om ett antal gånger. Den tyske arkitekten S L Engel har satt sin prägel på Helsingfors.

Några stora finska företag är, eller var, världsledande inom sina områden såsom Nokia och Finska Enso.

Marimekko är företaget som redan på 1950-talet gjorde Finland världsberömt. Företaget har mer än 3 000 olika mönster i sitt arkiv och det finns ett halvdussin Marimekko-affärer i Helsingfors.

Glas från Iittala är också en produkt med världsrykte.

Språket

Eftersom det var svenskarna som anlade staden Helsingfors var länge det svenska språket förhärskande. Även den svenska kulturen dominerade. Det var inte tillåtet att tala finska i skolorna. Även de finskspråkiga invånarna var tvungna att lära sig svenska.

Det var först i början på 1800-talet, då Sverige förlorade Finland till Ryssland, som stadens invånare började kräva att få tala sitt eget språk. Eftersom förhållandet till Ryssland var mer avspänt än Finlands förhållande till Sverige tilläts befolkningen forma sin egen kultur.

Det finska språket tillhör de finsk-ugriska språken. För en svensk är det mycket svårt att lära sig finska. Språket påminner mycket om estniskan och ungerskan. Finskan är ett av de språk i världen som har minst internationella ord. Språkvetare räknar med att 60-80 % av alla ord i finskan är av helfinskt ursprung, vilket är en hög siffra. De som formade finskan till ett nationalspråk på 1800-talet var också mycket noggranna med att ersätta så många utländska ord som möjligt med finska. I mitten av 1800-talet började de stora finska författarna Snellman, Lönnrot och Runeberg hävda den finska självkänslan och finskan upphöjdes till kulturspråk. Idag är finlandssvenska ett minoritetsspråk som talas av enbart cirka 300 000 människor. I Helsingfors bor många av dessa och därför är skyltar med mera ofta tvåspråkiga. Detta underlättar för den svenske turisten. Man skall dock inte räkna med att kunna klara sig helt och hållet genom att tala svenska i Helsingfors. Visserligen läser ungdomarna svenska i skolan men det finns ett visst motstånd mot att tala svenska.

När man besöker Helsingfors är det bra om man kunnat lära in några finska fraser och ord. Det är en trevlig start på samtalet att visa att man lagt ner möda på att lära sig lite finska. Lär in dessa meningar för att underlätta:

”Minä en puhuu suomea”, vilket betyder ”jag talar inte finska”

”Puhutko sinä ruotsia tai englantia?” betyder ”talar du svenska eller engelska?”

”kiitos” som betyder ”tack”

Ja tack och nej tack heter ”kyllä kiitos, ei kiitos”

För dig som planerar en längre vistelse i Finland och vill söka jobb så heter just lediga jobb ”avoimet työpaikat”

Promenad efter Tölövikens västra strand

Helsingfors stads djur, träd och blomma

Vid en omröstning i slutet av 1900-talet valdes ekorren till Helsingfors stads djur eftersom det finns väldigt många ekorrar i Helsingfors. Vid samma omröstning valdes lönnen till stadens träd. Det finns också många lönnar i Helsingfors, så valet av detta träd var inte så svårt. Stadens blomma är syren.

Kniven

En annan finsk symbol är kniven. Den har blivit en populär souvenir för turister. Kniven är en del av den finska sagan och symboliserar den frie finske mannen. Kniven bars av varje man och det var enbart vid begravningar och bröllop han var villig att lägga den ifrån sig.

Något som för alltid kommer att vara starkt förknippat med Finland och Helsingfors är Mumin.

Sauna

I Alexis Kivis roman ”Sju bröder” står skrivet:

”En gård utan bastu går inte för sig, varken när det ska badas, eller när moran och statargummorna ska få barn. Ja, en bastu som ryker, en hund som skäller, en tupp som gal och en katt som jamar, det är ju så en bra gård ska se ut.”

Förr, innan sjukhusen blev vanliga var det i bastun som livet började och slutade. Barnen föddes i bastun, och här tvättades även de döda. Bastun var den renaste platsen i hemmet. Saunan sitter djupt i den finska folksjälen och den finska litteraturen genomsyras av den.

Det är ångan som ger värmen i den finska saunan. Stenar värms upp genom att man eldar under dem och genom att sedan tömma vatten över stenarna uppstår ånga som värmer upp bastun. Ett finskt bastubadande kan pågå i timmar och varvas med ett dopp i sjön eller genom att man rullar sig i snö.

En lördagskväll med mat och dryck startar ofta med att gästerna träffas i bastun. Man snärtar till varandra med björkris. Björkriset skall helst vara insamlat på våren/försommaren och binds ihop till en ruska. Detta kallas på finlandssvenska för en badkvast. Björkruskan ska ligga i blöt en liten stund i varmt vatten innan den används.

Om man inte har en bastu hemma kan man oftast bada bastu i en kvarterssauna. I Helsingfors byggs ofta en bastu in i lägenheten, men om den saknas kan man bada i en av stadens allmänna saunor.